Stinktagetes kan orsaka dermatit vid hudkontakt och gastrointestinala besvär (illamående, kräkningar, diarré) om den sväljs. Dessa symptom är vanligtvis inte livshotande, men försiktighet rekommenderas för trädgårdsmästare och de som hanterar växten. Undvik kontakt och sväljning för att förebygga negativa effekter.

Stinktagetes kommer från Sydamerika, specifikt delar av Argentina och Chile. Denna växt anses vara ett ogräs främst på grund av dess aggressiva tillväxtsätt, produktiva reproduktion och genomgripande spridning. Synligt är stinktagetes stor och robust, och undertrycker annan växttillväxt på grund av utsläpp av allelopatiska kemikalier, som kan påverka deras tillväxt och utveckling. Dess skadlighet sträcker sig till dess förmåga att dominera landskap, förvandla mångsidiga livsmiljöer till områden med enbart en art vilket potentiellt kan tränga undan inhemsk flora, störa biologisk mångfald och förändra ekosystemets funktioner. Stinktagetes sprids generellt genom frön, som enkelt sprids av vinden, vatten, djur eller mänsklig aktivitet. Dessa frön kräver minimala resurser för att gro och kan ligga vilande i jorden i flera år, vilket ökar stinktagetes:s kapacitet att invadera nya territorier.

Den bästa tiden att ta bort stinktagetes är under våren till tidig sommar, innan växten når sitt blomningsstadium. Här är några metoder för borttagning eller kontroll: